Frågor och svar

Alla kategorier Covid-19 Delta i begravning Juridik Livsarkivet Planera begravning
Varför ska jag fylla i frågor om ifall att jag blir allvarligt sjuk?

En av de stora fördelarna med Livsarkivet är att det också uttrycker din vilja om du blir så sjuk att du inte kan meddela dig själv. Livsarkivet kan då vara ett stort stöd för anhöriga och vårdpersonal. Det är då extra viktigt att du meddelar anhöriga att du fyllt i ett Livsarkiv.
Läs mer.

Frågor och svar om Covid-19

Just nu får vi många frågor och svar angående begravningar under covid-19, detta är vad vi rekommenderar och följer tillsvidare.
Läs mer om Covid-19 här.

Vad är det för skillnad på ett digitalt Livsarkiv och ett som jag fyller i med penna?

Det är ingen skillnad om du lämnar in ditt ifyllda Livsarkiv till din närmaste auktoriserade begravningsbyrå. Då tas det om hand precis likadant som när du fyller i det digitalt.
Läs mer om hur du fyller i.

Måste min familj följa mina önskningar?

I Begravningslagen står det att man ska följa den avlidnes vilja så långt det är möjligt. De efterlevande är de som till sist avgör varje enskild fråga, därför är det viktigt att alltid informera sina efterlevande i livstiden att man fyllt i Livsarkivet.
Läs mer om önskningar här.

Vem behöver veta att jag har fyllt i ett Livsarkiv?

Det kan vara tryggt för dina anhöriga att veta om det. Har du inte berättat så kommer begravningsbyrån hitta det när de söker på ditt personnummer.
Läs mer om vad du behöver fylla i.

Vad är viktigast att jag fyller i?

Det är bara du som kan avgöra vad som är viktigt för dig. Men för dina efterlevande är det väldigt viktigt att veta om du vill kremeras eller jordbegravas. På vilken kyrkogård du vill bli begravd samt vilka efterlevande som ska ordna din begravning och se till att din vilja efterlevs.
Läs mer om vad du ska fylla i.

Vilka är det viktigaste frågorna att svara på i mitt Livsarkiv?

Det är bara du som kan avgöra vad som är viktigt för dig. Men för dina efterlevande är det väldigt viktigt att veta om du vill kremeras eller jordbegravas. På vilken kyrkogård du vill bli begravd samt vilka efterlevande som ska ordna din begravning och se till att din vilja efterlevs.
Läs mer om de viktigaste frågorna.

Hur hittar man Livsarkivet när man dör?

När det digitala Livsarkivet sparas så sparas en kopia i Livsarkivets Dokumentbevakning. I och med att du uppger ditt personnummer så samkörs det mot Skatteverket varje vecka. När ett dödsfall registreras som har ett Livsarkiv får SBF och begravningsbyrån en notis om detta och kan kontakta den / de personer du uppgett i ditt Livsarkiv.
Läs mer om hur du hittar livsarkivet.

Kan man göra ändringar i Livsarkivet?

Om du fyllt i det online är det bara att logga in och ändra uppgifterna, det är alltid den senaste versionen som är den gällande. Har du fyllt i Livsarkivet på papper kan du antingen fylla i ett nytt och lämna in och be att det gamla raderas, eller så gör du en komplettering på ett vanligt papper som du lämnar in till begravningsbyrån.
Läs mer om ändringar i livsarkivet.

Vad är en minnesstund?

Att delta i en minnestund kan vara bra i sorgearbetet.

Direkt efter begravningsceremonin har de flesta ett behov av att samlas och minnas den avlidne tillsammans. Det ger också ett tillfälle att prata med släkt och vänner som man annars kanske inte skulle träffa. Att var och en går hem till sitt direkt efter ceremonin känns ofta inte rätt vid en så viktig händelse som en begravning.
Läs mer om minnestund.

När ska jag komma till begravningen?

Som gäst är det lämpligt om du kommer cirka 15 minuter innan begravningen ska börja. Då hinner du om traditionen så påbjuder hälsa på de närmast anhöriga och andra gäster. Är det många gäster förväntas det inte att du ska hinna hälsa på alla.
Läs mer om när du ska komma till begravningen.

Vad ska jag tänka på om jag ska hålla tal på begravningen?

Tal som hålls i ceremonilokalen eller vid graven brukar ha en mer formell framtoning och bör vara kortfattade.

Ska du hålla tal vid minnesstunden kan du välja mer vardagliga berättelser som speglar ditt minne av den avlidne.
Läs mer om att hålla tal på begravning.

Vad betyder kondoleans?

Att kondolera innebär att du uttrycker ditt deltagande till de anhöriga.

Du kan framföra kondoleanser personligen, med ett kort eller blommor som skickas hem till de anhöriga före begravningen.
Läs mer om kondoleanser.

Finns det blommor man ska undvika vid begravningar?

När det gäller blommor så är tycke och smak så olika. Vi är idag inte så bundna till traditioner och den vita färgen som var så vanlig förr. Här kan man själv avgöra vad som är passande. När det gäller blommor med stark doft så kanske man ska vara lite med försiktig då många idag är doftallergiker.
Läs mer om blommor till begravning.

Vem betalar begravningen?

Kostnaderna för begravningen betalas av dödsboet. Om det saknas tillgångar i dödsboet, eller om dödsboets tillgångar inte räcker till, betalar kommunen en begravning i enlighet med en av dem fastställd norm.
Läs mer om vem som betalar för en begravning.

Tillhörde den avlidne Svenska kyrkan?

Om den avlidne har gått ur Svenska Kyrkan eller aldrig tillhört den, har man ingen självklar rätt till en begravningsceremoni enligt Svenska Kyrkans ordning. Det innebär att man inte har någon rätt att få ha begravningsceremonin i kyrkan och ingen rätt till präst eller kyrkomusiker.
Läs mer om svenska kyrkan.

Måste man följa den avlidnes sista önskan?

Den vanligaste orsaken till frågan beror på att den avlidne önskat bli nedgrävd eller utströdd i en minneslund. Kanske den avlidne av omtänksamhet om de efterlevande trodde att en skötselfri grav var det bästa för dem. De efterlevande skulle dock hellre se att gravsättningen skedde i en grav. Ibland finns det också redan en lämplig grav i släkten eller i familjen.
Läs mer om den avlidnes sista önskan.

Kan jag besöka en begravning även om jag inte är särskilt inbjuden?
När äger begravningen rum?

Enligt begravningslagen skall gravsättning eller kremation ske inom 30 dagar från dödsfallet. Man bör dock inte i onödan dröja allt för länge med begravningen.

Den vanligaste tiden mellan dödsfall och begravning i Stockholmsområdet är 2 -3 veckor. Ibland kan det gå att ordna en begravning tidigare och ibland kan väntetiden bli längre. Om väntetiden blir längre beror det oftast på att man har önskemål om en speciell officiant eller att man har valt en viss kyrka. En del kyrkor och kapell är mer bokade än andra.
Läs mer om när en begravning äger rum.

Hur ordnar man en bra begravning?

En begravning är personlig, både med avseende på den avlidne och de efterlevande.

Om det läggs ned omsorg vid planeringen av en begravning och alla som stod den avlidne nära får komma till tals när begravningen skall förberedas, även barn och ungdomar i familjen, kan begravningen bli det fina avsked som önskas.
Läs mer om hur du ordnar en bra begravning.

Kan jag ha ljus klädsel på begravning?

Både vid kyrklig och borgerlig begravning. Många föredrar ändå en nedtonad stil för att inte ta uppmärksamheten från personen ni samlats för att ta avsked från.
Läs mer om ljus klädsel på begravning.

Kan man ta in en motorcykel i kyrkan?

När det gäller att göra en personlig begravning, kan man tillåta sig ganska mycket. Som till exempel att ta in en motorcykel i kyrkan om det är den avlidnes stora passion. Kontrollera alltid i förväg med den som är uthyrare av lokalen eller om det är i kyrkan, prästen, om du vill göra något extra.
Läs mer om regler kring motorcyklar i kyrkan.

Hur gör jag med blommor till begravningen?

Buketter och kransar beställer du av begravningsbyrån eller en blomsterhandlare minst några dagar före begravningen beroende på vilket blomsterarrangemang du väljer.
Läs mer om blommor till begravning.

Vad händer när någon dör?

Förutom sorgen när någon avlider så uppstår det en hel del praktiska frågor. Här vill vi ge lite råd och hjälp. Vid dödsfall i hemmet, kontakta jourhavande läkare. Kontakta en begravningsbyrå, som kan hjälpa till med råd om hur man går till väga.
Läs mer om hur du går till väga när någon dör.

Vad kostar livsarkivet?

Livsarkivet har varit en gratis tjänst sedan 2010. Eftersom att Livsarkivet sparar både tid och gör det enklare för de efterlevande och begravningsbyrån är Livsarkivet en kostnadsfri tjänst.
Läs mer om livsarkivet här.

Vem bestämmer om de efterlevande inte är överens?

Konflikter gör oftast en svår situation ännu svårare, så visa varandra överseende och generositet. Finns det problem som inte kan lösas är det klokt att tala med oss. Vi har erfarenhet av hur man löser olika frågor och vi kan förmedla kontakt med andra som kan hjälpa till och medla.
Läs mer om vem som bestämmer.

Hur flaggar man när någon avlidit?

Det är i första hand sorgehuset som flaggar, men även andra som vill hedra den avlidne och visa sin sorg kan göra det. Man kan också flagga på den avlidnes arbetsplats.

Flaggan hissas på halv stång vid två tillfällen: På dödsdagen, eller dagen efter, och på begravningsdagen. När begravningen är över på begravningsdagen, hissas flaggan åter i topp.
När man flaggar på halv stång ska flaggan först hissas i topp och sedan halas ner till 2/3 av stångens höjd. På fasadstänger ska flaggan däremot befinna sig mitt på stången. Innan flaggan halas ska den först hissas i topp.
Läs mer om hur du flaggar när någon avlidit.

Vad gäller vid fotografering och filmer?

Vill du fotografera möter det som regel inget hinder, om inte de anhöriga har något emot det. Vi brukar rekommendera att inte fotografera under själva ceremonin. Fråga din begravningsbyrå om råd.

När det gäller filmning och ljudupptagning ska det förankras även med upplåtaren av lokalen, i kyrkan bör du tala med prästen.
Läs mer om fotografering och film.