Begravningsdikter
Det är inte alltid lätt att sätta ord på sina känslor. Och en dikt till begravning kanske känns ännu svårare.
Om du själv inte kan eller vill skriva en text men ändå vill säga något om den du förlorat, finns det många fina dikter och verser att använda.
Begravningsdikter är ett vanligt och uppskattat inslag på många begravningar. Det är ett vackert sätt att hedra den döde. Om du känner att du vill och kan är dina egna ord mycket värda. Annars finns det många dikter som passar efter ett dödsfall och under begravningen.
Kanske hade den avlidne någon favoritdikt som kan vara fin att lyfta fram. Eller en favoritförfattare vars ord nu passar bra.
Du kan komma överens med den som leder begravningen, prästen eller en officiant, att hen läser texten om du inte själv vill göra det. Det finns inga rätt eller fel här.
Några exempel på vackra dikter
Hur känns det, när man får vingar, då man är död, säg, mor? Först kröker ryggen på sig, den växer så bred och stor. Sen blir den tyngre och tyngre. Det är som man bar ett berg. Det rister och det brister i revben och kotor och märg. Så rätar den upp sig med ett ryck och bär allt, allt. Då vet man, att man är död nu och lever i ny gestalt.
- Karin Boye
Det är vackrast när det skymmer All den kärlek himlen rymmer ligger samlad i ett dunkelt ljus över jorden, över markens hus Allt är ömhet, allt är smekt avhänder Herren själv utplånar fjärran stränder Allt är nära, allt är långt ifrån Allt är givet människan som lån
- Pär Lagerkvist
