Välj byrå 020-99 99 00

Måste man följa den avlidnes sista önskan?

Den vanligaste orsaken till frågan beror på att den avlidne önskat bli nedgrävd eller utströdd i en minneslund. Kanske den avlidne av omtänksamhet om de efterlevande trodde att en skötselfri grav var det bästa för dem. De efterlevande skulle dock hellre se att gravsättningen skedde i en grav. Ibland finns det också redan en lämplig grav i släkten eller i familjen.

Om den avlidnes önskan skapar oro och tveksamhet hos de efterlevande bör man försöka tolka vad som låg bakom önskemålet. Den avlidne kan genom sitt önskemål ha velat underlätta för de efterlevande och göra det lättare för dem att fatta beslut. Om så tros vara fallet borde man rimligen vara löst från den avlidnes önskan, om denna önskan haft motsatt effekt för de efterlevande. Är det däremot förstått att den avlidne skulle ha vidhållit sin önskan även om den gjorde de efterlevande ont, skall den avlidnes önskan följas om det är möjligt.

Här följer ett utdrag ur Begravningslagens 5 kap.:

”1 § När någon har avlidit, bör hans önskan om kremering och om gravsättningen såvitt möjligt följas av den som i egenskap av anhörig eller närstående eller annars ordnar med gravsättningen.”