Välj byrå 020-99 99 00

Hur går bouppteckning och arvskifte till?

När en nära anhörig avlider och sorgen är som tyngst är det många juridiska och ekonomiska frågor som uppstår. Ofta är bouppteckning det första att ta tag i, ett uppdrag som kan kännas både svårt och krävande. 

Vad är en bouppteckning? 

När en person bosatt i Sverige avlider ska en bouppteckning upprättas. En bouppteckning är en ekonomisk förteckning över vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade den dag hen gick bort. Bouppteckningen fastställer dessutom vilka som är dödsbodelägare och utgör en legitimitetshandling i hanteringen av dödsboet. 

Hur går en bouppteckning till? 

En bouppteckning inleds med att man utreder vem som är dödsbodelägare samt vilka juridiska handlingar, tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Därefter inhämtas det underlag som behövs för att kunna sammanställa bouppteckningen och delägarna kallas till bouppteckningsförrättningen. 

Hur lång tid tar en bouppteckning? 

Bouppteckningsförrättningen, dvs själva sammanträdet, ska hållas inom tre månader efter dödsfallet och därefter ska själva bouppteckningshandlingen lämnas in till Skatteverket. När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket, vilket brukar ta några veckor, ska arvskifte upprättas och genomföras om det finns fler än en dödsbodelägare.  

Vad händer om man inte är överens? 

Om dödsbodelägarna inte är överens om hur dödsboet ska tas om hand kan man ansöka om att tingsrätten förordnar en boutredningsman. Boutredningsmannen är vanligtvis en advokat eller familjerättsjurist med stor kunskap och kompetens att hantera dessa frågor. Boutredningsmannen tar då över förvaltningen och utredningen av dödsboet. 

Verahill Familjejuridik har stor erfarenhet av att hantera de juridiska och ekonomiska frågorna som uppstår i samband med ett dödsfall och kan självklart hjälpa till med en bouppteckning.  De utreder vilka som är dödsbodelägarkretsen, inhämtar underlag och upplysningar och ser till att tidsfrister hålls. Självklart ser de till att alla juridiska handlingar som förekommer i dödsboet hanteras på rätt sätt. 

Vad är ett arvskifte? 

Om det finns fler än en dödsbodelägare ska ett arvskifte upprättas efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket innan arvet kan betalas ut. Det är viktigt att en arvskifteshandling är korrekt upprättad så att det inte uppstår problem eller tveksamheter i samband med att arvet fördelas. 

Varför ska man ta hjälp med arvskiftet? 

Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna som visar hur arvet efter den avlidne ska fördelas mellan de som har del i dödsboet. Arvskiftet reglerar också andra viktiga juridiska och ekonomiska aspekter såsom skatt, tillkommande kostnader, hur utlägg regleras, vem som ska deklarera, när slutredovisning sker och att vem och vem som utses som aktförvarare. 

Handlingen måste undertecknas och godkännas av samtliga dödsbodelägare och det är viktigt att detta görs och uttrycks på rätt sätt. 

Vad händer om man inte är överens? 

Innan arvskifte kan ske måste alla dödsbodelägare enas om hur arvet ska fördelas. Om dödsbodelägarna inte kommer överens kan man ansöka om att tingsrätten förordnar en skiftesman. 

Om det finns fler än en dödsbodelägare ska ett arvskifte upprättas efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket innan arvet kan betalas ut. Det är viktigt att en arvskifteshandling är korrekt upprättad så att det inte uppstår problem eller tveksamheter i samband med att arvet fördelas. 

Varför ska man ta hjälp med arvskiftet? 

Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna som visar hur arvet efter den avlidne ska fördelas mellan de som har del i dödsboet. Arvskiftet reglerar också andra viktiga juridiska och ekonomiska aspekter såsom skatt, tillkommande kostnader, hur utlägg regleras, vem som ska deklarera, när slutredovisning sker och att vem och vem som utses som aktförvarare. 

Handlingen måste undertecknas och godkännas av samtliga dödsbodelägare och det är viktigt att detta görs och uttrycks på rätt sätt. 

Vad händer om man inte är överens? 

Innan arvskifte kan ske måste alla dödsbodelägare enas om hur arvet ska fördelas. Om dödsbodelägarna inte kommer överens kan man ansöka om att tingsrätten förordnar en skiftesman.